Krubba! KUBBA!
Folk stressar in i de sista!
OJ VI HAR GLÖMT! SHIIT VI SKULLE JU ... !
HINNER VI? JA VI HINNER!
SNART BÖRJAR KALLE!
VI MÅSTE DUKA KLART!
Min far har en tendens att inte direkt skynda sig. Det är inte så att han går o slöar, utan mer att han helt enkelt tror att saker o ting tar kortare tid än dom gör.
Duscha tar tre minuter, köra bilen 4 km tar 2 minuter, jo, då hinner vi på 5! Ungefär så är han.
Han glömmer att matchen också har en halvlek som också är tid. Tid som räknas lika mycket som all annan tid!
"Vi åker utan dig!" är en vanlig fras i min familj. Tomma hot som vi sagt i många år och som pappa säkert lärt sig att se igenom.
Jag däremot hatar att vara sen. Ska man vara någonstans 6 och det tar en halvtimme att åka, då åker man senast, SENAST 20 över 5. Har man sagt att man ska vara någonstans en viss tid o sedan blir sen så hör man av sig! Man låter inte folk vänta. Jag hatar att vänta.
Alla dessa små detaljer i vardagen gjorde det hyffsat lätt att förstå varför jag, klockan 12 på Julafton iklädd kort, blå klänning och 8 cm höga klackskor, springer, springer fort!, genom ICA Maxi's långa korridorer, efter min pappa för att stoppa honom från att köpa något annat än en till burk sill. Vi har inte tid!
Varför hade vi inte tid tro? Tjaa, det är mycket att stå i på julafton. Bland annat så måste man hinna dricka glögg och äta lussebullar, pepparkakor o annat smått o gott, innan tiden tagit slut o Tomten kommer.
Vad man lätt glömmer är att Julafton är en lång dag. Troligtvis längre än alla andra. Och jag tänkte det, när jag satt (nästan lika ivrig som för 10 år sen) och väntade in Tomten, att pappa säkert hunnit köpa nååågot mer på ICA Maxi om han verkligen velat. Inte för att de finns någon som helst plats i kylskåpet, på balkongerna eller på altanen, utan mer för att vi hade hunnit. Vi hade inte behövs stressa iväg.
God Jul, glöm inte att andas en gång!
OJ VI HAR GLÖMT! SHIIT VI SKULLE JU ... !
HINNER VI? JA VI HINNER!
SNART BÖRJAR KALLE!
VI MÅSTE DUKA KLART!
Min far har en tendens att inte direkt skynda sig. Det är inte så att han går o slöar, utan mer att han helt enkelt tror att saker o ting tar kortare tid än dom gör.
Duscha tar tre minuter, köra bilen 4 km tar 2 minuter, jo, då hinner vi på 5! Ungefär så är han.
Han glömmer att matchen också har en halvlek som också är tid. Tid som räknas lika mycket som all annan tid!
"Vi åker utan dig!" är en vanlig fras i min familj. Tomma hot som vi sagt i många år och som pappa säkert lärt sig att se igenom.
Jag däremot hatar att vara sen. Ska man vara någonstans 6 och det tar en halvtimme att åka, då åker man senast, SENAST 20 över 5. Har man sagt att man ska vara någonstans en viss tid o sedan blir sen så hör man av sig! Man låter inte folk vänta. Jag hatar att vänta.
Alla dessa små detaljer i vardagen gjorde det hyffsat lätt att förstå varför jag, klockan 12 på Julafton iklädd kort, blå klänning och 8 cm höga klackskor, springer, springer fort!, genom ICA Maxi's långa korridorer, efter min pappa för att stoppa honom från att köpa något annat än en till burk sill. Vi har inte tid!
Varför hade vi inte tid tro? Tjaa, det är mycket att stå i på julafton. Bland annat så måste man hinna dricka glögg och äta lussebullar, pepparkakor o annat smått o gott, innan tiden tagit slut o Tomten kommer.
Vad man lätt glömmer är att Julafton är en lång dag. Troligtvis längre än alla andra. Och jag tänkte det, när jag satt (nästan lika ivrig som för 10 år sen) och väntade in Tomten, att pappa säkert hunnit köpa nååågot mer på ICA Maxi om han verkligen velat. Inte för att de finns någon som helst plats i kylskåpet, på balkongerna eller på altanen, utan mer för att vi hade hunnit. Vi hade inte behövs stressa iväg.
Josef och Maria verkade inte stressa så jättemycket.
God Jul, glöm inte att andas en gång!
Kommentarer
Postat av: Anonym
gooood jul!
Trackback
